Att vistas i en städskrubb
2008-08-20 @ 20:25:03
För övrigt var det smått pinsamt att skyffla runt i korridorerna som en försigkommen etta med ett nerklottrat schema i handen, i ett nästintill fruktlöst sökande efter rätt klassrum. Efter två år på denna skola borde jag banne mig kunna navigera mig fram här utan problem. Men icket. Till mitt försvar måste jag dock påpeka att klassrummet i fråga var beläget i källaren och var i proportionerna av en städskrubb. Jag fick helt seriöst klaustrofobi av att vistas där.
Och förresten... Engberg; den exemplariske skoleleven personifierad som även brukar ikläda sig rollen som mitt dåliga samvete? Inte gött att anlända så pass sent till terminens första skoldag. Snacka om att modifiera schemat.
Tro inte att du kan smöra sådär. Du kan inte komma undan att du egentligen är SVE-wannabe.
OCH LARS SA ATT DE VAR OKEJ :D
Vänta? Dåligt samvete av att komma försent till en lektion? Det var plugghästigt ;)
Haha eller hur :)
Allt bra annars då?? Kram
Nej tänk, det hade varit skoj, om man hade förföljts av pressfotografer i skolans grå lokaler.!
cool bild btw. Hade ni sååå snyggt klassrum!? :o
sv: yes! mycket volym :P synd bara att den försvann med åren.
Haha, va elakt!
Jag förstår att ni är ärkerivaler efter den incidenten!
Oooh. isch. Några kompisar till mig blev tervligt överraskade med skolfotografering, första dagen i ettan!
haha
Jaa, men det sista året går fort ska du se :) Speciellt när det är ca 2-3 månader kvar när man börjar inse att man måste hinna klart med allting osv. :)
Jo så är det ju, men studentveckan kommer du ha smällkul på! Så du har ju massor av saker att se fram emot iaf :)
Om jag kommer på vad jag hade som projektarbete så säger jag till ifall du vill ha tips eller så :)
Åååh jaa ^^, blodigt är godast! :)
fina, rara
det är vi alla,
men,
som bekant,
vi måste falla för att kunna lära oss hur man reser sig upp igen, större och starkare än någonsin!
Jag kännde mig också som en etta när jag var tillbaka. Fast det kan ju bero på att jag är ett år yngre...
Jag är ett stort fan ända sedan syrran köppte tre av dem till mig när hon var här för typ 3 veckor sedan. Jag älskar dem. Jag vet inte varför, de är ju egentligen ganska...enkla i sin handling men jag kan inte lägga ifrån mig dem. Jag är lite kär i Edward asså. Hoppas Breaking Dawn dimper ner i min brevlåda snarast!
Vad tyckte du?
I källaren :D Haha.
Oja, rotlösheten är enorm, man känner sig liten, bortkommen, ingen tillflyktsort infinner sig längre på skolan, vi har "skänkt" vår kära fristad till några losers, vilka vet jag inte ens, hoppas det åtminstone är de såkallade "keksarna" (- töntigt namn) och med tungt hjärta måste jag erkänna min konstanta stress över alla dessa små-fjortisar som befläckar skolans alla utrymmen, vad hände med gamla goda tiden? Ja, jag spårar ur nu, men det är bara lite Ångest. Gillar inlägget och bloggen siri, btw... längtan efter uganda-folket är stor även för dig... eller?
